Varför har jag ont i magen? 20 orsaker till magont

Att ha ont i magen kan betyda så många olika saker då magen är det område på kroppen där många vitala organ finns. Magont är därför något som alltid ska tas på allvar och bör undersökas av en läkare.

En stressad man på kontoret
Stress ligger bakom många hälsoproblem problem. Magont är ett av dem. Får du ont i magen när du är stressad bör du varva ner.
Närbild på njurstenar
Njursten kan orsaka stor smärta att du har svårt att ligga still. Får du även feber och börjar kräkas ska du söka akutvård.
Ett glas mjölk och kakor
Matallergi kan ge problem i magen såsom kramp, kräkningar och diarré.
Menstruationskalender
Ihållande smärta i nedre delen av magen kan bero på mensvärk. Smärtan kan stråla ut mot ryggen eller ner mot låren.


Gallsten

Vid gallsten får du stark smärta under höger revben. Smärtan kommer och går och kan stråla ut mot ryggen. Du kan även må illa och kräkas. Din mage är spänd och du kan få feber.

Om du har kraftiga smärtor, får gulsot eller har hög feber ska du söka vård. Ibland kan du behöva hjälp med att få bort gallstenar som fastnat eller få läkemedel som dämpar inflammationen.

Njursten

Njursten ger stark smärta som är som värst i sidan eller på sidan av ryggen. Magen kan bli uppblåst och det kan komma blod i urinen om njurstenarna gör skador i slemhinnan.

Du som har njursten har oftast så pass ont att det är svårt att ligga still och hitta en position som inte gör ont. Om du i samband med detta får feber, kräkningar eller mycket hög smärta ska du söka akut vård. Läs mer på Njursten.se.

Magsjuka

Magsjuka ger symptom så som magont, kräkningar och diarré. Symptomen kommer snabbt och går oftast över inom ett par dagar.

Det finns många olika sorters magsjuka så som vinterkräksjuka, matförgiftning, salmonella, kolera med mera. De alla ger symptom så som diarré och/eller kräkningar. Vissa magsjukor kan ge mer smärta i magen än andra i form av magkramper.

De flesta magsjukor går över av sig själv. Misstänker du salmonella är det dock viktigt att kontrollera detta hos din vårdcentral för att kunna förhindra smittspridning och spåra smittan.

Stress

Stress kan ge magont under en längre tid.  Har du andra symptom så som spänningar i nacke och rygg, att du känner dig otålig, sover dåligt och är på sämre humör kan du vara stressad. Här kan du göra ett stresstest.

Blindtarmsinflammation

Får du kraftig och akut ont i magens nedre högre del samt runt naveln kan det vara en blindtarmsinflammation.

Det är viktigt att du söker vård om du misstänker en blindtarmsinflammation. Obehandlad blindtarmsinflammation är nämligen livshotande. Läs mer på Blindtarm.se.

Gasbesvär och förstoppning

Har du mycket gaser så kan du få magknip, buller i magen eller att du känner dig uppblåst och spänd. Mycket gaser kan bero på att du är förstoppad.

Tyvärr finns det ingen behandling som gör att gaserna försvinner helt men du kan ta receptfria tabletter som binder gaserna, vilket minskar svullnaden och magknipen.

Har du ont i magen under en längre tid kan det bero på förstoppning.  Mikrolavemang, stolpiller och tarmretande laxermedel kan hjälpa.

Försök att behandla genom att förhindra orsaken till förstoppning. Börja ät, träna och gå på toaletten regelbundet samt ät fiberrik mat. Har du inte kunnat bajsa på en vecka ska du söka vård.

Läkemedel

Äter du någon form av läkemedel kan ditt magont bero på dessa. Försök att äta i samband med att du tar läkemedlet (om inget annat hänvisas av din läkare). På så sätt blir det inte lika starkt för magen.

Crohns sjukdom

Vanliga symptom på Crohns sjukdom är förstoppning, diarré, magsmärtor och gasbesvär. Symptomen kommer dock ofta långsamt och består av bra och dåliga perioder.

Därför kan det ta tid innan man inser att man har Crohns sjukdom eftersom de bra perioderna kan bestå i flera år.

Magkatarr

Magkatarr kan ge olika symptom för olika personer. Men vanliga symptom är dock sura uppstötningar, halsbränna, att du snabbt blir mätt, illamående, känner dig uppkörd och har smärta i mellangärdet eller övre delen av magen.

Om besvären inte går över efter två till tre veckor kan du söka vård. Ofta behöver du lägga om dina levnadsvanor och din kost. Läs om hur på magkatarr.se.

IBS

IBS betyder känslig tarm och ger symptom så som uppblåst mage, diarré, förstoppning och gaser.

Om du misstänker IBS ska du söka läkarvård för att säkerställa att det inte har någon annan diagnos. Just mot IBS finns det ingen behandling. Men du kan lindra besvären genom att lägga om levnadsvanor och kost.

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en inflammation i tjocktarmen. Symptom är diarré, magont, blod i avföringen och svårigheter att tömma tarmen.

Sök vård om du misstänker Ulcerös kolit. Inflammationen kan dämpas med läkemedel och förändrade kostvanor. Men ibland krävs det att man opererar bort den del av tarmen som är sjuk.

Magsår

Magsår gör att det gör ont i övre delen av magen. Andra symptom kan vara kräkningar, illamående, uppblåsthet och att du snabbt känner dig mätt. Symptomen ser dock olika ut hos olika person.

Magsår beror på bakterien Helicobacter pylori. Misstänker du magsår ska du kontakta sjukvården för att få rätt behandling så som medicin, operation eller kostråd.

Om du har svåra smärtor i magen, kräks blod eller har svart avföring så ska du söka akut vård.

Laktosintolerans

Får du ont i magen efter måltid kan det bero på laktosintolerans. Vid laktosintolerans har tunntarmen en försämrad förmåga att ta upp mjölksocker, så kallat laktos. Symtom är gaser i magen, magknip, diarré och uppsvälld mage.

Matallergi

Likt laktosintolerans kan du få ont i magen efter måltid. Matallergi kan ge magkramp, kräkningar och diarré. Matallergi kan dock ge flera andra symptom så som svullnad och klåda vilket kan vara farligt om exempelvis halsen svullnar upp och det påverkar andningen.

Anafylaxi (chock) är ett annat farligt symptom på matallergi som är livshotande. Misstänker du att du har en matallergi är det därför viktigt att du söker vård.

De vanligaste matallergierna är komjölk, ägg, nötter, baljväxter (sojabönor, ärtor och jordnötter), jordgubbar, fisk, skaldjur och sädesslag (råg, vete, havre och korn).

Tarmcancer såsom tjocktarmscancer eller tunntarmscancer

Tjocktarmscancer kan ge magont, annorlunda utseende på din avföring och blödning i avföringen. Andra symptom på tjocktarmscancer är tarmvred, även fast tarmvred inte är lika vanligt.

Tjocktarmscancer drabbar oftast äldre personer och det är mycket ovanligt att någon som är under 30 år får sjukdomen. Har du blödningar i avföringen ska du däremot alltid kontrollera detta.

Tunntarmscancer kan ge symptom som diarré och astma liknande besvär. En annan form av tunntarmscancer kan ge tarmproblem, blödningar från tarmen och magont.

Medelåldern hos de som drabbas av tunntarmscancer är 70 år. Har du blödningar i avföringen ska du alltid söka vård.

Mensvärk

Mensvärk känns som en ihållande smärta i nedre delen av magen, i ljumskarna och kan ibland stråla ut mot ryggen och mot låren. En del drabbas även av illamående, kräkningar, diarré och huvudvärk.

Dagen innan mens är värken som värst. Sedan trappas den ner. En del har dock väldigt kraftig mensvärk under hela menstruationen.

Du kan lindra mensvärk genom att ha något varm på magen så som en värmekudde eller en flaska med varmt vatten. Orgasm kan få din livmoder att slappna av.

Tarmvred

Tarmvred gör att magen blir utspänd, då varken avföring eller gaser i magen kan passera ut.

Detta gör mycket ont och smärtorna kommer och går i takt med att tarmen försöker pressa ut innehållet. Du kan må illa och kräkas. Kräkningarna kan likna avföring. Sök vård för detta, ibland behöver man opereras akut.

Inflammation i bukspottkörteln

Bukspottkörtelinflammation kan ge smärtor högt upp i mitten av magen, eller ut mot ryggen eller mellan skulderbladen. Detta gör så pass ont att du har svårt att vara stilla, är blek och kallsvettig.

Din mage kan bli svullen och du kan må illa och kräkas.

Sök vård om du misstänker bukspottkörtelinflammation. Tillstånden går över av sig själv efter några dagar men ibland kan man behöva smärtstillande och eventuellt dropp.

Pulsåderbråck

Bråck på pulsådern innebär att en del av pulsådern vidgas. De flesta får inga besvär av det men om bråcket brister så får man inre blödningar vilket kan vara livshotande. Du kan känna av bråcket om det växer väldigt snabbt. Då gör det ont, känns ömt och pulserar i magen.

Om bråcket brister får du plötsliga smärtor i magen. Av blödningen kan du hamna i chocktillstånd, bli kallsvettig, få hög puls och svimma. Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har pulsåderbråck. Ring 112 om du misstänker att bråcket har spruckit.

Graviditet

Magont kan vara ett tecken på graviditet. Graviditet ökar också gasbildningen vilket kan ge magont.

Även kramp och annan smärta är normalt under graviditeten. Detta på grund av att en graviditet ger påfrestningar för alla organ i magområdet. Dessutom kan det kännas när livmodern drar ihop sig under graviditeten.

Missfall

Om du får krampartad smärta tillsammans med blödning kan det vara ett symptom på missfall.

Men kom ihåg att det är helt naturligt att både ha magont under graviditeten som att få en blödning utan att det innebär missfall. Man kan blöda lite av många olika skäl. Kontakta din barnmorskemottagning för säkerhetskull.

Sök vård om

Om du får plötsligt väldigt ont i magen, om du har intensiva smärtor eller om du smärtorna flyttar sig i magen ska du söka vård.  Detsamma gäller om din kräks eller din avföring innehåller blod. Då kan de vara mycket mörkare i färgen, ibland även svart.

Om du har fått ett slag i magen och får väldiga magsmärtor är det också viktigt med vård. Samma sak som om du blir yr eller svimmar i samband med magsmärtor.

Är du osäker ska du alltid kontakta sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177 för att vara säker på om du krbehöver vård eller inte, om du kan vänta med vård till nästa dag eller om du måste åka in akut.